Desorienteringsförmågan

16 oktober - 9 januari 2021
Västra hallen

En man som håller i en skylt med ett telefonnummer på. Han står mitt i en gångbana.

Aktion nr. 588. Annonsera sitt telefonnummer.

Desorienteringsförmågan

Kanslibyrån är en filantropisk aktivistgrupp, en demokratisk institution, den vanliga människans gerillagrupp. Konstnärerna Per-Arne Sträng och John Huntington arbetar med subtila revolter mot vanan, byråkratin och föreställningarna om det rationella samhället med aktioner, talismaner och mer eller mindre misslyckade försök att efterapa hela och rena ideal. De gör det genom att utföra försynta kontrollerade sprängningar av sådant vi ofta inte ser men ändå lyder.

Utställningen pågår mellan 16 oktober och 9 januari 2021 i Västra hallen.

Trygghet & utbrytarkungar

Människan är ju när allt kommer omkring en besynnerlig varelse. Vi är djupt beroende av sociala mönster och regler, vi lever dem och skapar så samhällen, karriärer, familjer och liv som vi själva och andra kan förstå – och tror oss kunna förutse.

Vi omger oss å ena sidan av besvärjelser mot det ovana, otrygga och obegripliga. Vi intalar oss att rutiner och mönster som vi ombesörjer på daglig basis är helt nödvändiga rationella handlingar som ska uppfyllda särskilda små och stora mål. Det kan handla om att smeta in oss i diverse serum och krämer, att duscha varje dag eller hålla koll på flödet i sociala medier. En serumfri dag, ett par uteblivna duschar eller urladdad telefon skapar däremot sällan särskilt stora problem för oss. Vår vardag bygger naturligtvis på många olika former av nyttobaserade handlingar, men det finns de rutiner som inte kan ses som annat än en slags ceremonier, som upprätthåller själva känslan av ordning. Kanslibyrån arbetar bland annat med rutiner som just ritualer och dess föremål som en slags amuletter. Livet är ju trots allt bara förutsägbart till en mycket flytande gräns, antingen förändras vi eller vår omgivning, de breda strukturerna eller våra mikronivåer. Kanslibyrån tillhandahåller möjligheten att hålla fast vid de vardagliga symboler som får oss att känna trygghet och kontroll.

Å andra sidan söker människan olika former av frihet. Det bor en utbrytarkung i var och en av oss. Alla normer och sociala föreskrifter får någon gång se sina gränser prövas och tänjas av tonåringar, frifräsare, gubbstruttar och vanligt folk. Kanslibyrån placerar sig även precis där, i normernas trassliga sömsmån, den del av väven som ligger oss närmast men som inte syns om vi inte skiftar blicken.

En person på ett torg som håller i en skylt där det står NEJ.

Aktion nr. 25. Manifestation mot allt.

Frihetsformer

Tankemönstren som kretsar kring begreppet frihet ser olika ut i olika samhällen och ideologier. Det som ligger närmast till hands i våra tider, har kanske att göra med marknadens obundenhet och att erbjuda människan valmöjligheter, i sina vardagliga behov och begär av tjänster och varor. Men det går att utforska friheten på andra inte lika vanliga sätt. Aktionsarkivet samlar frigörande handlingar i normernas periferi men även projektet Fantomförvaltningen sätter också fingret på en annan stramare omtolkning av vad som är möjligt inom det gamla vanligas gränser. Kanslibyrån föreslår olika sätt att transportera sig till kanten av våra gängse synfält, där vi är ute på hal is, men har tryggheten inom räckhåll.

De allra flesta har nog hört, läst eller pratat om de misstag som lett fram till en upptäckt, produkt eller lyckad karriär. Men är ”misstag” egentligen rätt ord för att beskriva det där som gör att vi ser ett fenomen eller tillvaron på nya sätt?

Sociologen och ekonomen Max Weber (1864–1920) skrev på sin tid om den byråkratiska organisationen. Ett tecken på att den inte fungerade som den skulle, var när organisationen började finnas för sin egen skull, där allt går ut på att underhålla och säkra organisationens fortlevnad. Fler och fler börjar också beskriva det tidssnåla och nytto-orienterade samhället på samma sätt. Den mest hårdragna tolkningen är att hela människans liv idag inordnas för att upprätthålla en kropp och ett psyke som klarar av att arbeta för någon annan i maximal hastighet och en ekonomi som kan omsättas i så många tjänster och varor som möjligt. De mänskliga, till synes irrationella egenskaperna, ligger ett sådant system till last. Weber oroade sig redan för ett sekel sedan, för att det mekaniska samhället skulle försätta människan i en rationell ”järnbur” som skulle råna människan på meningen i livet, samtidigt som människan själv trodde att hon uppnått utvecklingens högsta stadium (Boglind, Anders. Kapital, rationalitet och social sammanhållning, 2014). I Kanslibyråns till synes antirationella kantvärld frodas vad många skulle kalla för just misstag. De är en institution, en byråkrati där de sociala kontrakten – och inte minst förväntningen på livets effektivitet – går rakt genom pappersförstöraren. Kvar blir ett annat sorts stadium i utvecklingen av människan som nyfiken varelse.

Ich probiere

Den tyske medicinstudenten Paul Ehrlich (1854–1915) intresserade sig varken för dissektion eller anatomi. När hans lärare frågade vad han höll på med, när han inte följde obduktioner eller kursplaner, så svarade han rätt och slätt ”Ich probiere”. Han ”provade” eller ”larvade” sig. För att göra en lång historia kort: Ehrlichs larvarier utvecklades till det då nya området bakteriologi och han fick sedermera också Nobelpris i fysiologi och medicin.

Ur en praktisk synvinkel är intellektuella och andliga aktiviteter helt värdelösa, skrev utbildningsexperten Abraham Flexner (1866 – 1959) i boken The Usefullness of Useless Knowledge (1939). Men det mesta som i backspegeln kommit att bli meningsfullt för oss människor, som elektricitet, bakteriologi, glädje eller filosofi, har vuxit fram ur praktiker som bygger på en önskan om och frihet att följa sin nyfikenhet. Dessa typer av processer ägnas åt att borsta ut tovorna i universums olika gåtor och är avskärmade från förväntningar på att vara till nytta. Tankar på omedelbar applicering eller användning, eller att lösa någon form av problem eller behov, avgränsar den sökande människan menar Flexner.

I fallet med Ehrlich och många fler, gjorde ointresset för det ena – det invanda och givna – att blicken kunde riktas om för att se något annat – livet och dess fenomen – från andra håll. Tänk om vi skulle se på de där slappa, underliga och i andras ögon ineffektiva stunderna, inte som misstag utan som en förmåga i sig – att kunna förflytta sitt seende och desorientera sig i tillvaron. Den nya blicken kanske söker sig till någorlunda vardagliga platser men kan samtidigt finna helt andra handlingsutrymmen.

Ignorera faktorer

Att vara fast och trygg, en del av en någotsånär förutsägbar vardag visavi att prova sig fram utifrån nya vinklar, är nog inte varandras motsatser även om de kan verka helt olika. De kanske snarare förutsätter varandra. Att öva förmågan att desorientera oss och vår omgivning bland vardagens många skygglappar är eventuellt den största, mest närliggande och meningsfulla, frihet vi kan ta oss. Utan ramar och normer vet vi kanske inte vad friheten består i, men ett samhälle som är uppfyllt av människor som ser möjligheten att vidga sina föreställningar om världen och sig själva, kan också utgöra den största tryggheten.

“The world has always been a sorry and confused sort of place – yet poets and artists and scientists have ignored the factors that would, if attended to, paralyze them” säger Flexner. Att öva desorienteringsförmågan kan göra vem som helst till en del av forskares, poeters och konstnärers lösa gemenskap i ett friare handlingsrum i trygghetens utkanter. Den kan hjälpa oss ignorera de faktorer som – om vi bryr oss om dem – skulle paralysera oss.

Ragnhild Lekberg, intendent
Växjö konsthall

En man som går på stan och försöker möta en person blick.

Aktion nr. 369 Möt allas blick.

Programpunkter

Samtliga programpunkter på Växjö konsthall är inställda till följd av ökad smittspridning av Covid-19.

  • 31 oktober kl. 10. Frukostvisning: guidning, kaffe och bulle. Obs. konsthallen håller stängt resten av dagen.
  • INSTÄLLT 7 november kl. 14.30. Artist talk med John Huntington och Per-Arne Sträng som bildar Kanslibyrån.
  • INSTÄLLT 21 november kl. 16. Konstmusikföreningen Media Artes arrangerar konsert med Virda gitarrkvartett.
  • INSTÄLLT 24 november Utställningen Cause of Death – Woman öppnar i Norra rummet. I samarbete med Kvinnojouren Blenda och som en del av initiativet En vecka fri från våld.
  • INSTÄLLT 25 november kl. 18. Fria ord på konsthallen - Poesi med Alexandra Brixemar.
  • INSTÄLLT 28 november kl. 18. Panel- och rundabordssamtal om våld i nära relationer i samband med utställningen Cause of death – Woman. I samarbete med Kvinnojouren Blenda och Det fria ordets hus. Anmälan till detfriaordetshus@vaxjo.se senast den 27 november kl. 12.
  • 4 december Kronobergs konstskola öppnar utställning i Norra rummet.
  • INSTÄLLT Lunchvisning Vi guidar dig genom våra aktuella utställningar kl. 12.30, ca 20 min. Datum: 28/10, 11/11, 25/11, 9/12. Bokning gäller övriga tider.
  • I juletid Öppet konstlabb. Vi återkommer med information om dagar och tider. Håll utkik på webb och sociala medier!

Kontakter

  • Växjö konsthall

    Reception

    0470-414 75

    konsthall@vaxjo.se

    Besöksadress

    Besöksadress

    Västra Esplanaden 10, Växjö

    Postadress

    Postadress

    Växjö stadsbibliotek
    Växjö konsthall

    Västra Esplanaden 7

    35231 Växjö

    Övrigt

    Övrigt

    Ordinarie öppettider

    • Söndag och måndag stängt
    • Tisdag-fredag, klockan 12-18
    • Lördag klockan 12-16

    Fritt inträde

    Avvikande öppettider

Senast uppdaterad: 13 december 2021