Byggnader, bebyggelse och kulturmiljöer

Många områden i Växjö kommun har unik karaktär. Med en djupare kunskap och förståelse för miljön och arkitekturen kan vi alla hjälpas åt att bevara denna unika karaktär.

Grupphusbebyggelse i Växjö

Växjö kommun har många fina grupphusområden. För att skapa bättre förståelse för deras unika karaktärer har Växjö kommun gått igenom dessa områden och vad som utmärker dem. Information finns också om byggnadsår, vilken arkitekt som ritat husen med mera.

Informationen kan dels vara av intresse för gemene man, dels inspirera fastighetsägarna och skapa bättre förståelse för möjligheterna att bygga om eller till villorna men ändå bevara områdets karaktär. Därför ger vi även förslag på förhållningssätt vid förändring av villorna.

Länk till samlad information om respektive kvarter hittar du i tabellen på denna sidan.

Du kan välja att sortera de olika kolumnerna, namn, område och gator. Kolumnrubrikerna kan sorteras från A-Ö eller Ö-A. Klicka på Namn, Område eller Gator beroende på hur du vill sortera listningen.

Namn

Område

Gator

Hamplyckan , 1 MB, öppnas i nytt fönster.

Norr

Hamplyckevägen

Krämaren och Krögaren , 2 MB, öppnas i nytt fönster.

Hov

Kumminvägen och Källebergsvägen

Solgläntan , 2 MB, öppnas i nytt fönster.

Söder

Södra Esplanaden

Solstaden , 4 MB, öppnas i nytt fönster.

Väster

Fogdegatan och Kulladalsgatan

Eken och Doppingen

Väster

Bländavägen

Guldbaggen 11

Norr

Hasselstigen och Apelvägen

Indianhusen (Norra Torparhagen)

Teleborg

Blodrotsvägen, Brunkullavägen, Brunörtsvägen, Vitsippsvägen, Vårfrylevägen, Väddklintsvägen och Vältrosvägen

Norra Torparhagen etapp 2

Teleborg

Brudsporrevägen, Bågfrylevägen, Blåklockevägen, Lungörtsvägen, Lommevägen och Linnéavägen

Norra Torparhagen etapp 3

Teleborg

Lotusvägen, Lobeliavägen och Luzernvägen

Himlabacken

Väster

Notariegatan, Assessorsgatan, Borgmästaregatan

Vallhagen område A

Teleborg

Drivningsvägen, Nävervägen, Barkvägen, Röjningsvägen och Gallringsvägen

Vallhagen område B

Teleborg

Sågvägen, Yxhammarsvägen, Stockvedsvägen, Virkesvägen, Törevägen, Kolarvägen och Hyggesvägen

Vallhagen område C

Teleborg

Lunningsvägen, Stickvägen och Basvägen

Kulturmiljöer

Allt som påverkats och formats av människan kan beskrivas som kulturmiljö. Det kan gälla ett enskilt objekt, ett område eller en region. Vanligtvis är det den fysiska miljön som uppmärksammas genom byggnader, bebyggelsemiljöer och fornlämningar. En kulturmiljö kan även innehålla föremål, ortnamn eller traditioner som är knutna till platsen.

Kulturmiljön visar oss spår av det förflutna som finns överallt omkring oss. Den är en källa till upplevelser och kunskaper om vårt samhälle. Eftersom en kulturmiljö har präglats av olika mänskliga verksamheter och aktiviteter kan den också berätta för oss om människors liv.

Kulturmiljön är inte statisk. Den formas kontinuerligt av människors vilja eller passivitet, vilket ibland leder till bevarande och ibland utveckling. För att nå en bra utveckling bör kulturmiljöernas bra kvalitéer uppmärksammas. Genom att bygga vidare på de kvalitéer som finns kan vi få en positiv utveckling.

För att skydda värdefulla kulturmiljöer finns lagstiftning på flera nivåer. På kommunal nivå hanteras kulturmiljöerna i Plan- och bygglagen (PBL). När man vidtar en åtgärd av en byggnad ska bebyggelseområdets särskilda historiska, kulturhistoriska, miljömässiga och konstnärliga värden skyddas. Ändringar och tillägg i bebyggelsen ska göras varsamt så att befintliga karaktärsdrag respekteras och tillvaratas. Det finns också krav på att särskilt värdefulla byggnader inte får förvanskas.

I kommunens översiktsplan finns kulturmiljöerna presenterade. De bygger till stor del på de kulturmiljöprogram som utarbetats för landsbygden och för Växjö centrum.

Kulturmiljöprogram för landsbygden i Växjö kommun , 45 MB.

Fördjupad översiktsplan: Bevara och förnya i Växjö centrum , 8 MB, öppnas i nytt fönster.

Enskilda byggnader kan ha skydd i en detaljplan, oftast genom en q-märkning med tilläggstext, till exempel att byggnaden inte får förvanskas exteriört.

Våra kulturmiljöer förändras kontinuerligt och vad som anses vara en värdefull kulturmiljö ändras i hög takt. Enligt PBL ska man hantera alla byggnader varsamt och om en byggnad är särskilt värdefull får den inte förvanskas. Det gäller även om den inte är skyddad i någon detaljplan eller om det handlar om en åtgärd som inte är bygglovspliktig.

Kulturmiljölagen anger grundläggande bestämmelser till skydd för viktiga delar av kulturarvet. Lagen, som hanteras av Riksantikvarieämbetet (RAÄ) och Länsstyrelserna, innehåller bland annat bestämmelser för skydd av värdefulla byggnader liksom fornlämningar, fornfynd, kyrkliga kulturminnen och vissa kulturföremål.

I kulturmiljölagen står det att "det är en nationell angelägenhet att skydda och vårda vår kulturmiljö. Ansvaret för detta delas av alla, såväl enskilda som myndigheter skall visa hänsyn och aktsamhet mot kulturmiljön. Den som planerar eller utför ett arbete skall se till att skador på kulturmiljön såvitt möjligt undviks eller begränsas."

Enligt Miljöbalken ska områden som är av riksintresse väljas ut.

Områden av riksintresse för kulturmiljövården i Kronobergs län Länk till annan webbplats.

Kulturmiljöprogram för länet Länk till annan webbplats.

Länsstyrelsen kan besluta att en byggnad eller ett bebyggelseområde ska klassas som byggnadsminne.

I två skrifter presenteras ett urval av hus och miljöer i Växjö och dess omgivning. Urvalet är framtaget av en arbetsgrupp inom Växjöarkitekterna och målet är att lyfta fram de goda exempel på arkitektur och miljöskapande för att öka intresset för stadens miljö och för betydelsen av god arkitektur.

Fråga om en byggnads kulturmiljö och kulturvärde

Senast uppdaterad: 19 november 2024